Den första graviditetsveckan är första veckan på den sista mensen innan den egentliga graviditeten. Den första dagen på mensen kommer avgöra den beräknade förlossningsdagen.
Kroppen går igenom ägglossning och gör sig färdig för graviditet. Livmodern förbereder sig för att ta emot ett befruktat ägg.
Ägget har nått livmodern och fäster sig vid det. Vissa (fast få) kvinnor känner graviditeten redan nu.
Blödning kan förekomma när det befruktade ägget fäster i livmodern.
Mensen saknas och de första symtomen börjar i form av illamående, ömma bröst, förändrat smaksinne, känsligt luktsinne, trötthet, vallningar/ frossa, svindel eller värk som liknar mensvärk.
Blodcirkulationen ökar. Förstoppning kan förekomma.
Fostrets hjärta börjar slå.
Många upplever humörsvängningar, andra behöver kissa jämt.
Fostret kan upptäckas på ultraljudet.
Kramper som påminner mensvärk kan förekomma, men är ofarliga och vanliga för många.
För många är illamåendet och humörsvängarna nu som värst.
Fostret är lika stort som en jordgubbe men börjar alltmer likna människa.
Blodcirkulatio-nen fortsätter öka: kroppen pumpar nu 40-50% mera blod i kroppen.
Kraftigt matsug uppstår – många kallar det för cravings, dvs. begär.
Aptiten brukar nu vara återställt, lagom för det nya matsuget.
Barnets naglar börjar växa.
Tröttheten och illamåendet brukar lätta, vilket eventuellt medför ökad energinivå.
Många får linea nigra – en mörk strimma på magen och mörkare bröstvårtor.
De drag som ärvs av föräldrarna har börjat forma sig.
Eventuell svullnad i fingrar, armar och ben.
Hormonerna gör att vätska samlas i lungorna, vilket kan kännas som tyngre andning.
Kläderna börjar spänna. Vissa får hemorrojder p.g.a. den ökade blodcirkulationen.
Hjärtat arbetar hårt och livmodern växer – det leder till att yrsel kan uppstå.
Blodvärdet i kroppen börjar sjunka – järntillskott kan vara på sin plats! Den växande livmodern kan orsaka lätt smärta i nedre delen av magen.
Barnets hörsel är så utvecklat att hen kan höra mammans hjärtslag.
Järnbristen kan göra en tröttare än innan.
Kroppen väger mer och mer. Ryggont är inte ovanligt.
Foglossning och vätskeansamlingar besvärar vissa kvinnor. Magen är synlig!
Eventuell hjärnbrist. Var även uppmärksam på högt blodtryck!
Risk för förvärkar. Var uppmärksam på för värk som liknar mensvärk.
Urinvägsinfektioner är vanliga. Mellan v. 24 och 28 brukas ett diabetesprov tas.
Kliar huden? Undvik att klia den, använd istället lugnande krämer.
Barnet övar på att röra sig – hen gör kullerbyttor, kryprörelser, och sparkar.
Brösten och vårtgården förändras (vilket bara är tillfälligt). Många anger att de drömmer mycket nu.
Barnet öppnar ögonen för första gången.
Ju större man blir desto vanligare är det att man får bristningar på mage, bröst, höft och lår.
Från nu till födseln kommer kroppen gå upp ca 5 kg i vikt. Detta kan leda till kramp i benen.
Huden sträcks ytterligare över magen och kan klia mycket nu.
Kroppen börjar förbereda sig inför födsel – då kan man uppleva s.k. Braxton Hicks-sammandrag.
Barnet börjar få det trångt och vänder huvudet neråt.
I takt med att barnet byter håll kan hen nu sparka rakt mot mammans revben, vilket kan kännas obehagligt eller göra ont.
Smärta och svullnad kring handlederna är förekommande.
Vikten på livmodern är nu tio gånger så mycket som innan graviditeten.
Barnet har lärt sig att känna igen sina föräldrars röster och musik de brukar lyssna på.
Brösten gör sig redo för att amma. Då kan det rinna lite gul vätska ur dem.
Barnets ögon är än så länge blåa. Under det första året kan de byta färg i takt med att de blir vana vid ljuset utanför magen.
Kontrollerna sker oftare nu och bl.a. högt blodtryck och protein i urinen följs upp - dessa ska helst inte förekomma.
Högst antagligen har vikten ökat med ca 10-15kg nu. Vila är viktigt. Stödstrumpor och mycket vatten gör också gott.
Livmodertappen mjuknar och lossningen närmar sig.
Barnet är färdigvuxet och redo att komma ut
Hormonerna kan göra vissa känsliga och ängsliga. Andra får en energiboost och sätter igång med sk. nesting, dvs. att förbereda hemmet.
Barnet trycker mot blåsan vilket gör att mamman kissar ofta. Nattvärkar är vanliga. Kroppen är färdig för att föda.
Bara 10% av alla barn föds på den beräknade dagen. Vissa njuter av värmen i magen och tar sin tid, men sällan längre än 42 veckor.